fredag, maj 02, 2008

Nä nu!

Hade tänkt att mitt nästa inlägg skulle vara om resan för det fanns så mycket att berätta om... Men jag har skjutit upp det så länge (för det skulle bli så mycket att skriva), så nu känns det bara konstigt... :/

3 veckor kortfattat:
Det var en underbar och annorlunda resa, jämför med dom andra vi varit på. Det kommer att komma upp bilder (mest på djur och natur) på ett webbalbum lite senare som ni kommer att få se. Därmed får man lite bättre uppfattning. :)

Det var varmt, soligt och häftigt. Vi såg inte asfalterade vägar på tre veckor, damm överallt efter den enda vägen. Man fick gå om kring som en bandit för att slippa andas in vägdamm i lungorna... ;)

Men på hotellområdet var det dammfritt och veckert. Vi bodde hur fint som helst och hade en liten huskatt som myste (och slogs med dom andra) utanför vår bungalow. Hon fick heta 'Kitty' (mycket originellt). Kitty tog faktiskt en ekorre en dag! Det var riktigt hemskt att se, men jag fick trösta mig med att så är naturens gång.

Andra halvan av resan bodde vi på ett annat ställe, mycket mer privat. Det var bara boende med 6 rum/bungalows. Tyvärr så var det bara Danne och jag som bodde där i en och en halv vecka... Vi blev lite rastläsa och trötta på varann efter ett tag - så vi roande oss med att åka på en snorklingtur en dag. Det var inte det mest imponerande snorling vi varit på, men det var kul att göra det iaf. :)

Vi älskade alla lösa, underbara och vänliga hundar som fanns där! Dom såg så lyckliga ut då dom tillbringare sina dagar lekandes med varandra, och/eller sin adoptiv-turist, på stranden och i vattnet. Om du någongång åker till Mal Pais, Costa Rica, mata gärna hundarna - dom lever på turisternas vänlighet. Visst, dom ser lite konstiga ut p.g.a. alla konstiga rasblandningar, men dom är helt ofarliga, sällskapliga och väldigt vänliga - helt enkelt underbara! :D

I det stora hela var vi mycket nöjda med resan. Danne var dock lite besviken att han inte kunde surfa så mycket som han velat. Väääldigt höga vågor (två man höga), för höga för honom som relativ nybörjare (utan sin egen bräda som vi inte fick ta med oss) och en axel som gjorde mycket ont. Trist, men det är ju inget vi själva kunde påverka...

Det var det som jag orkar med att skriva nu. Det kommer säkert små referenser till denna resa, då och då i mina kommande inlägg, så ni får ha överseende med detta. ;)

Toodles!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar